Linda von Lindhe

Vart litet steg innebär en lång process här i Rumänien, tekniken har helt enkelt inte nått lika långt. Idag var jag på Nationalbiblioteket för att hämta hem ett par statistikböcker, som att inte bara det var en resa i sig. Men är det något jag blir trött på så är det att bli skickad hit och dit, en enad disk för de flesta ärenden, ja tack!

 

1. Ankomstdisken - För att ens ha en aning om i vilken riktning av den gigantisk byggnaden jag ska börja. 

2. Informationsdisken - Finns böckerna ens att få tag i, fann ett par via deras hjälp. Men..

3. Kortdisken - Ett kort krävs för inträde till den våning jag söker, Acess card, check! 

4. Ta sig upp till rätt våning i en labyrint, efter lite snirklande fann  jag .. trappan. 

5. Utlåningsdisken - Jag ska nu skriva i ett formulär för var och en av de böcker jag söker, totalt 4 st. Alla ska vara daterade med datum, namn, titel, författare etc etc för att damen bakom disken ska finns rätt böcker åt mig! Åhjo, leta själva är till att glömma, sätter mig bland resten av de väntande. 

6. Ser mig runt, ingen lämnar rummet, anar det värsta.. får inte gå därifrån med böckerna. Tjejen som talar engelska intill mig instämmer. 

7. Jag går.

8. Frågar kortdisken om det stämmer, tydligen gäller samma regler för alla Nationalbibliotek. Ingen bok för Lindus. 

 

Slutsats: 2 timmar, ingen bok. + i kanten; personalen talade engelska :) 

 

Allt är dessutom ytterst personligt här i landet, för att få köpa ett busskort krävs pass (ej körkort), samma gäller för bibliotekskortet. Allt detta ofantliga pappersarbete gör mig mållös.